Del 2. Vardagsspråk och skolspråk 

Del 2: Moment A – individuell förberedelse

Ta del av materialet. För gärna anteckningar som underlag för diskussionen i moment B. 

Läs 

Läs artikeln ”Vardagsspråk och skolspråk”. Den handlar om de textvärldar elever möter i skolan och hur de skiljer sig från språkbruket i hemmet och vardagen. 

Se film 

Se filmen ”Språkets register”, en animerad film som förklarar begreppet register. Filmen beskriver hur register utvecklas i de texter elever möter genom skolåren. 

Se filmen ”Vardagsspråket som resurs”. Filmen visar geografi i en årskurs 4 med många nyanlända elever. Läraren skapar broar mellan vardagsspråk och skolspråk för att utveckla djup och bredd i ordförrådet. 

Material

Del 2: Moment B – kollegialt arbete

Diskutera 

Diskutera med utgångspunkt i era reflektioner och det ni antecknat när ni tagit del av materialet i moment A. Om ni vill kan ni också använda diskussionsfrågorna som stöd för samtalet. 

• Hur ser de språkliga registren ut i era ämnen? 
• På vilket sätt rör ni er mellan vardagsspråk och skolspråk i undervisningen? 
• Vilka textaktiviteter möter era elever ? Vilka förväntas de behärska? 
• Hur arbetar ni med vardagsspråk och skolspråk med elever som lär på ett andraspråk? 

Planera och förbered 

Planera en undervisningsaktivitet utifrån era diskussioner och det material ni tagit del av i moment A. Nedan följer ett exempel på hur en sådan aktivitet kan planeras. 

Kunskapsdomäner och språkliga register
Syftet med aktiviteten är att lyfta fram skillnader mellan texter i olika kunskapsdomäner och språkliga register. 

• Skriv eller samla korta texter (gärna utdrag från längre texter) i olika språkliga register, från både vardagsdomänen och den specialiserade domänen: sms, bilder, lärobokstext, elevtext, skönlitteratur, kursplanetext etc.
• Dela ut samtliga texter till alla elever. Ge tid att läsa texterna eller läs dem tillsammans. 
• Diskutera i vilka kunskapsdomäner texterna hör hemma. Hemma, i skolan, i en fritidsaktivitet? Om texten hör hemma i skolan, vilket skolämne hör den till? Diskutera vad som gör att man placerar texterna. Vilka texter är ”lätta” och vilka är ”svåra”? 
• Om det finns tid, placera texterna i ordning: från den mest vardagliga till den mest formella. Diskutera.

Del 2: Moment C – aktivitet

Genomför den undervisningsaktivitet ni planerat i moment B. Notera gärna 

• Hur aktiviteten fungerar utifrån sitt syfte 
• Vilket lärande som blir synligt hos eleverna 
• Vad du får syn på i den egna undervisningen 

Ta med dina anteckningar som underlag till moment D.

Del 2: Moment D – gemensam uppföljning

Utgå från era reflektioner och anteckningar från moment C och diskutera hur aktiviteten fungerade i era grupper. Om ni vill kan ni använda diskussionsfrågorna som stöd för samtalet. 

• Hur fungerade undervisningsaktiviteten i förhållande till er planering? 
• Hur kan ni använda erfarenheterna från det ni nu prövat i den fortsatta undervisningen?
• Fick ni med er alla elever i gruppen? Hur gjorde ni för att få alla elever att vara aktiva under hela aktiviteten? 
• Kunde undervisningsaktiviteten integreras väl i er undervisning? På vilket sätt behövde den anpassas till er grupp? 
• Hur kan era erfarenheter vara användbara i andra situationer i undervisningen?