Del 4. Poesi och språklek 

Del 4: Moment A – individuell förberedelse

Ta del av materialet. Notera tankar om hur du, utifrån materialet, kan utveckla undervisningen. Anteckningarna bildar underlag för de samtal du ska föra med dina kollegor i moment B. 

Läs 

Läs artikeln ”Poesi och språklek”. Den handlar om hur man på olika sätt kan ta tillvara på barns intresse för språklekar och hur man kan arbeta med poesi i förskolan. 

Se film 

Se filmen ”Poesi i förskolan”. Den visar exempel på hur ni kan använda poesi för att väcka barnens nyfikenhet och intresse för läsning, skriftspråk och språklekar. 

Se också gärna filmen ”Poesi och språklek”. I filmen får du träffa en förskollärare som beskriver hur hon arbetar med poesi i förskolan. 

Reflektera och observera 

Reflektera över följande frågor: 

• På vilket sätt arbetar ni med språklekar idag? 
• Vilka nya möjligheter för barnens språkutveckling kan poesi tillföra? 

Material

Del 4: Moment B – kollegialt arbete

Samtala

Utgå från era reflektioner och det ni antecknat när ni tagit del av materialet i moment A. 

Om ni vill kan ni också använda en eller flera av följande frågor som stöd för samtalet: 

• Vad finns det för poesi i de bilderböcker ni har på förskolan och hur kan dessa språkliga aspekter göras synliga och därmed medvetna för barnen? 
• Hur kan arbetet med språkets poetiska aspekter stödja barn med annat modersmål än svenska? 
• På vilket sätt har poesi i förskolan med social rättvisa att göra?

Planera och förbered 

Planera en undervisningssaktivitet utifrån era samtal och det material ni tagit del av i moment A. Nedan följer exempel på en sådan aktivitet. 

1. Språklek och poesi

Utgå från aktuella projekt eller teman och barnens intressen och behov. Var uppmärksam på de språkliga uttryck som barnen använder såsom rim, liknelser, synestesi (blandade sinnesformer) och dokumentera när barn spontant leker med språket på dessa sätt. Gör de språkliga uttrycken synliga i skrift för barnen och prata om dem, exempelvis plinga-ringa. Tillsammans med barnen se kan ni hitta på ytterligare rim, allitterationer, metaforer och så vidare i en gemensam språklek, exempelvis plinga-springa-ringa-klinga. 

2. Språklek och poesi (för de yngsta)

Utgå från aktuella projekt eller teman och barnens intressen och behov. Var uppmärksam på de språkliga uttryck som barnen använder såsom rim, liknelser, synestesi (blandade sinnesformer) och fånga upp när barn spontant leker med språket på dessa sätt, exempelvis mu – bu. Tillsammans med barnen se kan ni hitta på ytterligare språklekar som mu-bu-du, mu-bu-du, mu-bu-du-du. 

Planera också hur ni ska dokumentera vad som sker i barngrupperna, till exempel med film, anteckningar eller observationsprotokoll. Dokumentationen fungerar som underlag när ni följer upp och utvecklar aktiviteten i moment C och när ni samtalar om den i moment D.

Del 4: Moment C – aktivitet

Utgå från era reflektioner och dokumentationen från moment C. Beskriv och samtala med varandra om hur de olika sätten att genomföra aktiviteten fungerade. Om ni vill kan ni använda en eller flera av frågorna nedan som stöd för samtalet.

• Fungerade undervisningsaktiviteten utifrån sitt syfte? 
• Vad blev skillnaden för barnen? 
• Hur bidrog poetiska och berättande aktiviteter till att stötta barnen att utveckla olika språkliga förmågor? 
• Hur gjorde ni för att få med er alla barn i gruppen? 
• Hur kan ni använda erfarenheterna från det ni nu prövat i ert fortsatta arbete? 
• Hur kan arbetssätten vara användbara i andra situationer i undervisningen?

Del 4: Moment D – gemensam uppföljning

Utgå från era reflektioner och dokumentationen från moment C. Beskriv och diskutera med varandra hur de olika sätten att genomföra aktiviteten fungerade. Om ni vill kan ni använda diskussionsfrågorna som stöd för samtalet.

• Fungerade undervisningsaktiviteten utifrån sitt syfte? 
• Vad blev skillnaden för barnen? 
• Hur bidrog poetiska och berättande aktiviteter till att stötta barnen att utveckla olika språkliga förmågor? 
• Hur gjorde ni för att få med er alla barn i gruppen? 
• Hur kan ni använda erfarenheterna från det ni nu prövat i ert fortsatta arbete? 
• Hur kan arbetssätten vara användbara i andra situationer i undervisningen?

Efter er gemensamma uppföljning kan ni utifrån nya insikter göra justeringar i undervisningsaktiviteten och pröva den igen.