Del 2. Språklig tillgänglighet

Del 2: Moment A – individuell förberedelse

Du ska nu ta del av materialet. Medan du läser artikeln och ser filmen, anteckna sådant som du tycker är särskilt intressant, viktigt eller förvånande. Notera tankar om hur du, utifrån materialet, kan utveckla din undervisning. Anteckningarna kan du använda som underlag för de diskussioner du ska föra med dina kollegor i moment B. 

Läs

Läs artikeln ”Språklig tillgänglighet” av Maria Rubin. Artikeln beskriver utgångspunkter för en språkligt tillgänglig undervisning och belyser hur språkliga stödstrukturer kan användas i undervisningen för att främja alla elevers lärande. Fundera gärna över nedanstående frågor när du läser artikeln:

• Vilka typaktiviteter återkommer i din egen undervisning?
• Vilka ämnesspråkliga krav finns i typaktiviteterna i dina ämnen?
• Vilka erfarenheter har du av språklig sårbarhet i dina ämnen?
  

Se film

Se filmen ”Stödstrukturer för språklig tillgänglighet”. I filmen samtalar artikelförfattare Maria Rubin med gymnasielärare som undervisar i olika ämnen på Polhemsskolan i Lund. Samtalet handlar om språkutveckling, framför allt i relation till lärarnas undervisning, men också på en skolutvecklande nivå. Vi får bland annat höra lärarna ge exempel på visuellt stöd som de använder när eleverna ska skriva texter, samtala och presentera.

Material

Del 2: Moment B – kollegialt arbete

Diskutera 

Utgå i diskussionen från era reflektioner och det ni har antecknat när ni har tagit del av materialet i moment A. Ha gärna materialet tillgängligt om ni tillsammans vill läsa, lyssna eller se på någon sekvens igen.  

• I artikeln introduceras begreppet typaktiviteter på s. 2, där olika exempel på typaktiviteter i undervisningen beskrivs. I typaktiviteter behöver eleverna ha kunskap om och använda sig av ämnesspråkliga begrepp.
• Dela med er av några typaktiviteter i era ämnen och vilka ämnesspråkliga krav som ställs under aktiviteterna.
• Fundera tillsammans kring språklig sårbarhet i relation till någon av typaktiviteterna. När finns det risk för glapp mellan undervisningens krav, elevens förutsättningar och undervisningens språkliga krav?
• Vad ser ni som gemensamt och vad skiljer sig åt mellan era ämnen/undervisning?

• I artikeln beskrivs på s. 4 hur stödstrukturer kan användas i undervisningen som stöd för eleverna. I filmen ger lärarna exempel på olika stödstrukturer som de använder i sin undervisning. Hur arbetar ni på skolan med stödstrukturer? Dela med er och utbyt erfarenheter, till exempel kring hur ni arbetar med att: 
• Uppmärksamma vardagsspråk, skolspråk och ämnesspråk för eleverna och att förankra nya kunskaper i elevernas tidigare erfarenheter.
• Modellera för eleverna genom att förevisa hur eleverna kan använda ämnesspråket.
• Tillföra visuellt kunskapsfokuserat bildstöd.

• Hur kan ni tillföra stödstrukturer utan att samtidigt också sänka utmaningen i undervisningen?

Planera och förbered 

Du och dina kollegor ska nu planera en undervisningsaktivitet utifrån era diskussioner och det material ni tagit del av i moment A. I aktiviteten ska ni utgå från en typaktivitet i er undervisning och planera för en stödstruktur kopplad till typaktiviteten. Ni kan planera för varsin undervisningsaktivitet där ni utgår från era respektive ämnen och elevgrupper eller så kan ni enas om en undervisningsaktivitet som fungerar i flera ämnen och elevgrupper.

Exempel på aktivitet

• Välj ut en typaktivitet som återkommer i ert/era ämnen eller planera utifrån olika typaktiviteter. Exempel på typaktiviteter kan vara:
• att läraren har en introduktion av ett nytt ämnesområde
• att läraren håller i en genomgång
• att eleverna lyssnar och samtalar i helklass
• att eleverna lyssnar och samtalar i smågrupper
• att eleverna läser och diskuterar en text
• att eleverna skriver en egen text, till exempel en utredande text eller en labbrapport.

• Utgå från den typaktivitet som du/ni har valt och planera sedan för att tillföra en stödstruktur. Stödstrukturen utformas i relation till om eleverna ska lyssna, samtala, läsa eller skriva text. Planera för en stödstruktur där du:
• Förankrar nya kunskaper i tidigare erfarenheter och uppmärksammar vardagsspråk, skolspråk och ämnesspråk. I artikeln har exempel nämnts som att i samtal omformulera vad som sägs och att stödja eleverna i att använda olika begrepp.
• Modellerar för eleverna genom att förevisa hur eleverna kan använda ämnesspråket. I artikeln och i filmen nämns samtalsmallar och skrivmallar.
• Tillför visuellt kunskapsfokuserat bildstöd. I artikeln och i filmen nämns till exempel visuellt stöd för instruktion och anteckningsmallar.

Vid planering av undervisningsaktiviteten kan ni ta stöd av figuren på sidan 6 i artikeln ”Språklig tillgänglighet”.

Del 2: Moment C – aktivitet

Genomför den undervisningsaktivitet och använd den/de stödstrukturer som ni tillsammans har planerat i moment B. För gärna anteckningar, antingen under aktiviteten eller direkt efteråt, där du kort beskriver hur din planering och användning av stödstrukturen föll ut i undervisningen. Notera vad som fungerade, vad som inte fungerade och vad du fick syn på när det gäller elevernas lärande och undervisningen. Välj något från dina anteckningar som du upplevde skapade stöd och möjligheter för språklig tillgänglighet i undervisningen och som du vill dela med de andra kollegialt. Ta med dina anteckningar som underlag till moment D.

Del 2: Moment D – gemensam uppföljning

Du och dina kollegor ska utgå från era reflektioner och anteckningar från moment C. Beskriv och diskutera med varandra hur genomförandet av aktiviteten fungerade. 

Diskutera 

• På vilka sätt skapade stödstrukturen möjligheter för elevernas ämnesspråkliga deltagande?
• Vilka ytterligare behov av stöd kvarstår utöver det som tillfördes under aktiviteten?
• Vad är nästa steg i arbetet för att främja språklig tillgänglighet i en liknande aktivitet? Vilka stödstrukturer kan ni tillföra?
• Hur kan ni samverka för att utforma ytterligare stödstrukturer?
• Hur kan ni samarbeta på skolan för att ta tillvara varandras kompetenser för att få syn på olika dimensioner av ämnesinnehåll och ämnesspråk, språkdidaktiska dimensioner och språklig sårbarhet?
• Hur kan samarbetet med speciallärare och specialpedagog se ut för att främja den språkliga tillgängligheten för alla elever?

Del 2: Fördjupning

Som fördjupning kan du läsa artikeln "Språkstörning i gymnasieskolan” av Anna Eva Hallin, biträdande lektor i logopedi på Karolinska Institutet. Denna artikel belyser vad språkstörning är och hur man som lärare genom en språkligt tillgänglig lärmiljö kan arbeta för att minska konsekvenserna av språkstörning i gymnasieskolan.