Del 2. Lärares samarbete

Del 2: Moment A – individuell förberedelse

Ta del av materialet och för kontinuerligt anteckningar. Anteckna sådant du tycker är särskilt intressant, viktigt, förvånande eller sådant som du vänder dig mot eller har en annan uppfattning kring. Notera de tankar som väcks utifrån materialet. Anteckningarna bildar underlag för de diskussioner du ska föra med dina kollegor i moment B.

Läs

Läs artikeln ”Lärares samarbete”. Artikeln beskriver hur utvecklingen i skolan sedan 1990-talet och fram till idag ställt allt större krav på lärare att samarbeta och att vara delaktiga i ett kontinuerligt professionellt lärande för att utveckla skolan och undervisningen. Lärares individuella och informella lärande – de egna gjorda erfarenheterna från det dagliga arbetet med elever – sätts i texten i relation till det kollektiva lärandet i arbetslaget, och till ett organisatoriskt lärande på hela skolan. I texten behandlas hur olika förutsättningar för lärares samarbete och gemensamma lärande ser ut samt centrala aspekter av lärares gemensamma reflektion, bland annat i form av kvalificerade samtal i lärargrupper.

Se film

Förskoleklass, grundskola årskurs 1–9, gymnasieskola

Se filmen ”Lärares samarbete”. I filmen samtalar en grupp lärare kring samarbete medan skolledarna lyssnar i en reflekterande samtalsprocess. Filmen är inspelad på en grundskola, men det är ett generellt samtal om samarbete som förs. Fundera på hur formerna och omfattningen av samarbetet på Ljusterö skola beskrivs av lärarna och sätt det i relation till dina erfarenheter från din skola. Notera hur arbetsgången i processen med det reflekterande teamet ser ut om ni vill använda den modellen i uppgiften i moment C.

Material

Del 2: Moment B – kollegialt arbete

Diskutera och analysera

Utgå från era reflektioner och det ni antecknat när ni tagit del av materialet i moment A. Ha gärna materialet tillgängligt om ni tillsammans vill läsa eller se på någon sekvens igen.

• Vilka erfarenheter har ni av att samarbeta?
• På vilka sätt samarbetar ni kring att planera, genomföra och utvärdera undervisning tillsammans?
• På vilka sätt görs kunskap som redan finns på skolan och inom lärarlagen, till exempel om bemötande av elevers olikheter, behov av uppmärksamhet, svårigheter att vänta på sin tur, språkliga svårigheter eller svårigheter i socialt samspel, gemensam? Hur utvecklas en kollektiv kompetens?
• På vilket sätt utmanar och problematiserar ni varandra kollegialt i planeringen av undervisningen?
• Finns det flera sätt att samarbeta på skolan, där ni blir synliga för varandra och där ni tillsammans diskuterar och utvecklar undervisningen?
• Vilka kvalificerade reflekterande samtal för ni på er skola?
• Vad tror ni samarbetet på skolan har för betydelse för era elever?

För gymnasieskola:

• Hur ser samarbetet ut på er skola mellan de lärare som arbetar inom samma program, samt med lärare som undervisar på andra program? Vad skulle kunna utvecklas?
• Hur ser samarbetet ut mellan lärare på yrkesprogram, introduktionsprogram samt högskoleförberedande program på er skola? 
• Hur samarbetar yrkeslärare med lärare i teoretiska ämnen på yrkesprogrammen på er skola?

För kommunal vuxenutbildning: 

• Hur ser samarbetet ut mellan sfi-lärare och lärare på yrkeskurser?
• Hur ser samarbetet ut mellan ämneslärare på grundläggande/gymnasial nivå respektive lärare på yrkeskurser och sva-lärare?
• Hur ser samarbetet ut mellan ämneslärare och lärare på yrkeskursen?

Planera och förbered

Förbered en aktivitet där ni genomför ett kvalificerat reflekterande samtal. Samtalet kan handla om lärares samarbete och kollegiala lärande eller om ett annat ämne som ni väljer. Bjud in skolledningen eller två andra utomstående personer som kan utgöra ett reflekterande team. Förbered en tydlig frågeställning som startpunkt för samtalet. Låt om möjligt deltagarna ta del av frågeställningen i förväg. Planera för att spela in eller filma samtalet om det är möjligt att genomföra.

Ett förslag är att använda en ordinarie mötestid för genomförandet, exempelvis tiden för ett arbetslagsmöte.

Exempel på aktivitet 1 
Ett kvalificerat reflekterande samtal om samarbetet på den egna skolan gällande förebyggande specialpedagogiska insatser, arbete med anpassningar samt särskilt stöd. Förslag på deltagare är elevhälsoteamet och två, tre lärare i arbetslaget, med övriga lärare i arbetslaget som ett reflekterande team.

Exempel på aktivitet 2
Ett kvalificerat reflekterande samtal om samarbetet i det egna arbetslaget med syftet att utveckla lärmiljön och undervisningen för att möta alla elevers olika behov. Förslag på deltagare är lärare i det egna arbetslaget med skolledare som ett reflekterande team. En liknande process visas i filmen "Samarbete på Ljusterö skola".

Del 2: Moment C – aktivitet

Genomför de reflekterande samtal som ni planerat i moment B. För gärna anteckningar direkt efter att samtalen avslutats och ta med anteckningarna till den kollegiala träffen i moment D. Spela eventuellt in eller filma samtalet.

Gå igenom tidsramarna och samtalsstrukturen med ett reflekterande team:

• Arbetslaget (eller annan grupp) samtalar om valt ämne. Som utgångspunkt för samtalet använder ni den frågeställning ni formulerat i moment B. Det reflekterande teamet sitter en bit ifrån och lyssnar och antecknar. (20–30 min)
• Det reflekterande teamet resonerar kring samtalet de lyssnat till. Arbetslaget lyssnar. (5–10 min)
• Arbetslaget och det reflekterande teamet sammanfattar diskussionen tillsammans. (ca 10 min)
• Avsluta med en samtalsrunda där samtliga deltagare säger något kort om processen.

Del 2: Moment D – gemensam uppföljning

Utgå från era reflektioner och anteckningar från moment C. Spela gärna upp en kort utvald sekvens av inspelningen om ni gjort en sådan. Beskriv och reflektera gemensamt över era erfarenheter.

Diskutera

Som stöd i er gemensamma diskussion och reflektion kan ni utgå från följande punkter:

• Vad i processen upplevdes som extra intressant?
• Vilka fördelar och vilka nackdelar kan ni se med att använda reflekterande team som modell i reflekterande kvalificerade samtal?
• Hur kan erfarenheterna från processen användas framöver?
• Vilka konsekvenser för undervisningen kan samtalen få?
• Vilka konsekvenser för arbetet tillsammans med elever kan samtalen få?
• Om ni filmade samtalet och har tagit del av det efteråt – vilka nya erfarenheter gav detta?
• Har ni identifierat ny kunskap hos lärare, specialpedagog, elevhälsoteam eller skolledare på er skola, som kan användas på organisations-, grupp- eller individnivå?
• Identifiera främjande och hindrande förutsättningar för ett utvecklat samarbete som ni ser i era lärarlag samt på er skola. Sök såväl relationella som organisatoriska förutsättningar (se artikel).