Del 3. Lärar-elev-samspel

Del 3: Moment A – individuell förberedelse

Ta del av materialet och för kontinuerligt anteckningar medan du läser. Anteckna sådant du tycker är särskilt intressant, viktigt, förvånande eller sådant som du vänder dig mot eller har en annan uppfattning kring. Notera de tankar som väcks utifrån materialet. Anteckningarna bildar underlag för de diskussioner du ska föra med dina kollegor i moment B.

Läs

Läs artikeln ”Lärar-elev-relation och samtal mellan lärare och elever”. Artikeln består av två delar där den första behandlar ”relationell pedagogik”, ett forskningsfält där begreppet relation står i centrum liksom möten och samspel mellan lärare och elever. Artikelns andra del behandlar kvalificerade ömsesidiga samtal mellan lärare och elever. Fundera under läsningen kring olika aspekter och kvaliteter i dina egna relationer med dina elever och i de samtal som du för med elever på skolan. Skriv gärna ner tankar som du vill dela med kollegorna.

Se film

Se filmen "Samtal mellan lärare och elever" från Viksjöskolan i Järfälla där lärare samtalar med en grupp elever om undervisningen.

Material

Del 3: Moment B – kollegialt arbete

Diskutera och analysera

Utgå från era reflektioner och det ni antecknat när ni tagit del av materialet i moment A. Ha gärna materialet tillgängligt om ni tillsammans vill läsa eller se någon sekvens igen.

I artikeln ”Lärar-elev-relation och samtal mellan lärare och elever” lyfts tre kompetenser som är viktiga i lärarens professionalitet; didaktisk kompetens, ledarskapskompetens och relationell kompetens. Författarna påpekar att den relationella kompetensen sällan är uppmärksammad.

• Hur talar ni om den relationella kompetensen hos lärarna på er skola?

Författarna beskriver även relationella mellanrum där elever och lärare får möjlighet att ge uttryck för vilka de är och därmed utveckla en ömsesidig relation.

• På vilket sätt skapar ni utrymme, relationella mellanrum, i er verksamhet för alla elever?

Författarna skiljer mellan relationella tillvägagångssätt och relationella förhållningssätt. Relationella tillvägagångssätt innebär lärares arbete med relationer till och mellan elever. Relationella förhållningssätt innebär att läraren är delaktig i relationen med elever.

• Berätta om era erfarenheter och diskutera situationer där relationella tillvägagångssätt respektive relationella förhållningssätt varit viktigt i mötet med elever.

Artikeln tar upp risken med att många samtal fokuserar på elevers strategier och beteenden som de eventuellt använder för att dölja sina svårigheter i lärandet. Om dessa strategier och beteenden uppfattas som negativa av läraren kan konsekvensen bli att de elever som har störst behov av goda samtal inte får samtala om sitt lärande och sina behov.

• Hur ser ni till att alla elever på er skola får möjlighet att samtala om sitt lärande på ett ömsesidigt sätt mellan lärare och elev?
• Hur behöver samtalen med elever anpassas efter elevens olika kommunikativa och språkliga förutsättningar? Hur gör ni för att föra dialoger med elever som har svårt att uttrycka sig verbalt?

Planera och förbered

Förbered en aktivitet där ni genomför ett samarbetsbaserat ömsesidigt samtal med en elev eller en grupp elever. Samtalet ska vara omkring 10-15 minuter och kan genomföras i anslutning till eller under lektion. Diskutera vad som skulle vara särskilt intressant, viktigt och aktuellt att samtala med eleven/eleverna om. Kom överens om ett samtalsämne samt vilken elev/vilka elever som ska bjudas in till samtalet. Innehållet i samtalen kan exempelvis handla om undervisning, delaktighet, lärande, trygghet och trivsel.

Formulera en inbjudan till eleverna där ämnet för samtalet beskrivs så konkret som möjligt och ange tid och plats. Försäkra er om att eleverna förstått syftet och accepterat inbjudan till att samtala.

Diskutera vad ni behöver tänka på för att kunna tillämpa ett relationellt förhållningssätt och för att samtalen ska bli ömsesidiga. Utgå ifrån att en del elever behöver konkretion och tydlighet, exempelvis bildstöd eller en konkret lektionsplanering som visas under samtalet. Detta för att tydliggöra samtalets innehåll.

Planera gärna för att genomföra samtalet i enlighet med artikelns beskrivning av samtalsstrukturen från CMC. 

Exempel på aktivitet 1
Genomför ett samarbetsbaserat ömsesidigt samtal med syfte att ta reda på hur elever uppfattat undervisningen i ett moment eller ämnesområde där elevernas visade kunskaper inte varit de förväntade. Planera och genomför en lektion under momentet eller ämnesområdet och genomför därefter samtalet med en liten grupp elever.

Exempel på hur en inbjudan till eleverna kan formuleras:

Efter lektionen vill jag höra hur ni uppfattat innehållet och arbetssätten som vi använder i momentet/ämnesområdet. Jag vill också ta reda på hur jag lyckats förklara och visa sambanden inom momentet/ämnesområdet.

Exempel på aktivitet 2
Genomför ett samarbetsbaserat ömsesidigt samtal med syfte att ta reda på hur elever uppfattar att deras ökade inbördes kommunikation över sociala medier påverkar skolarbetet. Genomför samtalet med en liten grupp elever.

Exempel på hur en inbjudan till eleverna kan formuleras:

Jag har lagt märke till att ni använder sociala medier mer än tidigare i skolan och jag är intresserad av hur ni ser på det själva och om/hur ni tror att det påverkar skolarbetet och ert lärande.

Exempel på aktivitet 3
Det finns elever som kan behöva stöd i vad återkoppling, feedback respektive formativ bedömning innebär och vad den ska användas till. Planera ett arbetspass med detta innehåll tillsammans med en elevgrupp, så att eleverna på en eller ett par lektioner får träna att ge och ta emot återkoppling, feedback respektive formativ bedömning på olika sätt.

Exempel på aktivitet 4 – gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning
Genomför ett samarbetsbaserat ömsesidigt samtal i syfte att ta reda på hur eleverna uppfattar ert undervisningssätt och bemötande. Vilka aspekter av lärares undervisning främjar respektive hindrar lärande, enligt eleverna?

Del 3: Moment C – aktivitet

Genomför de samarbetsbaserade ömsesidiga samtalen som ni planerat i moment B. För anteckningar direkt efter att samtalet avslutats så att ni kan föra tillbaka erfarenheterna ni gjort och vad ni lärt er till den gemensamma reflektionen i moment D.

Det samarbetsbaserade ömsesidiga samtalet innehåller alltid två steg, och ibland tre steg:

• Empatisteget
• Ömsesidig definition av perspektiv
• Inbjudan till ömsesidig förändring/lösning

Fokusera på empatisteget, det vill säga att noga och nyfiket utforska elevernas perspektiv. Var ändå tydlig med ditt eget perspektiv (undran, behov, intresse, önskan, utmaning). Samtalet behöver inte mynna ut i någon färdig lösning, det tredje steget kan utelämnas. Spela in samtalet om det är möjligt.

Del 3: Moment D – gemensam uppföljning

Utgå från era reflektioner och anteckningar från moment C.

Diskutera

Som stöd i er gemensamma diskussion och reflektion kan ni utgå från följande frågeställningar:

• Hur gick det att upprätthålla ett relationellt förhållningssätt i det samarbetsbaserade ömsesidiga samtalet?
• Hur gick det att utforska elevernas perspektiv genom och ställa nyfikna öppna frågor och att lyssna?
• Vilka nya kunskaper och insikter har ni fått från eleverna?
• Vilken betydelse får dessa samtal framöver?
• På vilket sätt har er relationskompetens utvecklats?
• Hur kan kvaliteten påverkas i lärar-elev-relationerna generellt genom kvalificerade lärar-elev-samtal?
• Vad tar ni med er inför det fortsatta arbetet?