Del 1. Grundläggande kunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)

Del 1: Moment A – individuell förberedelse

Du ska nu ta del av materialet. Medan du läser anteckna sådant som du tycker är särskilt intressant, viktigt eller förvånande. Notera tankar om hur du, utifrån materialet, kan utveckla din undervisning. Anteckningarna ska du använda som underlag för de diskussioner du ska föra med dina kollegor i moment B. 

Läs

Läs artikeln "Introduktion till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar" av Linda Petersson-Bloom, lektor i specialpedagogik vid Högskolan i Kristianstad. Artikeln ger en introduktion till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och centrala begrepp förklaras.

Se föreläsning

Se föreläsningsfilmen "Introduktion till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar" där Linda Petersson-Bloom sammanfattar innehållet i artikeln.

Lyssna

Lyssna på podden om NPF där Christopher Gillberg, professor i barn och ungdomspsykiatri, resonerar om några olika begrepp kopplade till NPF.

Material

Del 1: Moment B – kollegialt arbete

Diskutera

Utgå i diskussionen från era reflektioner och det ni antecknat när ni tagit del av materialet i moment A. Ha gärna artikeln tillgänglig om ni tillsammans vill läsa någon del av texten igen.

I artikeln lyfts att genom förståelse för vad NPF kan innebära kan lärare och övrig skolpersonal finna vägar för att utveckla och utforma undervisningen för att möta elevernas behov. I artikeln och i podden förklaras flera centrala begrepp. Exempel på begrepp som kan vara utgångspunkt i diskussionen finns i listan nedan. Välj ut några av begreppen och diskutera dem tillsammans.

• Funktionsnedsättning och funktionshinder
• Diagnos
• ESSENCE
• Relationellt och kategoriskt perspektiv
• Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)
• Neuropsykiatriska svårigheter
• Mentalisering
• Central koherens
• Exekutiva funktioner
• Perception

Dela med er av era reflektioner kring begreppet. Hur kan begreppets innebörd påverka planering och genomförande av undervisningen?

I artikeln lyfts att skolans personal behöver ha ett särskilt fokus på de pedagogiska konsekvenser som neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ge i skolsituationen, samt vad som är viktigt att tänka på i lärmiljön för att öka tillgängligheten för eleverna.

• Vad fungerar bra i den pedagogiska, fysiska och sociala lärmiljön i er verksamhet, med tanke på de behov som kan uppstå vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vad fungerar mindre bra?

Använd gärna modellen “Modell för vad som fungerar och försvårar i skolsituationen” i bifogad fil som stöd i diskussionen.

Planera och förbered

Du och dina kollegor ska nu planera en aktivitet utifrån era diskussioner och det material ni har tagit del av i moment A. 

Förbered ett reflekterande samtal i form av ett reflekterande team. Bjud in skolledning och elevhälsa eller några andra personer som kan utgöra det reflekterande teamet. Förbered ett tydligt område eller en frågeställning som startpunkt för samtalet. Låt om möjligt deltagarna ta del av detta tema i förväg. Formen reflekterande team är ett sätt att variera och utveckla ett samtal. Det kan göras på olika sätt men här presenteras en enkel och användbar form:

Steg 1: En grupp personer (till exempel ett arbetslag) för ett samtal om ett utvalt tema medan det reflekterande teamet (till exempel elevhälsa) enbart lyssnar uppmärksamt. Det reflekterande teamet sitter en bit ifrån och lyssnar och antecknar (ca 20 min).

Steg 2: När samtalet avslutats byter de två grupperna roller. Den grupp som enbart lyssnat, det vill säga det reflekterande teamet, samtalar nu istället med varandra om vad de hört och vilka tankar, idéer och frågor som samtalet väckte hos var och en. Den ursprungliga samtalsgruppen lyssnar uppmärksamt till det reflekterande teamets samtal (ca 10 min).

Steg 3: I ett avslutande gemensamt samtal sammanfattar sedan de båda grupperna tillsammans vad som framkommit i den reflekterande samtalsprocessen (ca 10 min).

Exempel på aktivitet 1

Bjud in rektor och elevhälsans personal för ett reflekterande samtal i form av ett reflekterande team som har beskrivits ovan. Reflektera kring vad som fungerar och vad som försvårar i de tre lärmiljöerna för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i er verksamhet. Använd gärna den bifogade modellen “Modell för vad som fungerar och försvårar i skolsituationen” som stöd i diskussionen. Fokusera på lärmiljöerna, inte enskilda elever. Först samtalar ni om vad som fungerar och vad som försvårar i de tre lärmiljöerna hos er. Elevhälsan och rektor lyssnar enbart till det samtalet (steg 1). Därefter diskuterar elevhälsan och rektor med varandra vad de hört er säga (steg 2). Sist i den reflekterande processen återkopplar de till er och ni har en avslutande gemensam diskussion (steg 3).

Exempel på aktivitet 2

Bjud in några personer från personalen, exempelvis från ett annat arbetslag eller elevhälsan för ett reflekterande samtal i form av ett reflekterande team som har beskrivits ovan. Reflektera kring några av de centrala begrepp som förklaras i artikeln och i podden och som ni tidigare har diskuterat. Dela med er av era reflektioner kring begreppen och hur de kan påverka planering och genomförande av undervisningen. Utgå gärna från er tidigare diskussion och här blir det tillfälle att fördjupa diskussionen då det kan komma nya perspektiv från det reflekterande teamet. Först samtalar ni om de utvalda begreppen. Fokusera på generella situationer, inte enskilda elever. Det reflekterande teamet lyssnar enbart till det samtalet (steg 1). Därefter diskuterar det reflekterande teamet med varandra vad de har hört er säga (steg 2). Sist i den reflekterande processen återkopplar de till er och ni har en avslutande gemensam diskussion (steg 3). 

Material

Del 1: Moment C – aktivitet

Genomför det reflekterande samtal i form av reflekterande team som ni har planerat i moment B. För gärna anteckningar direkt efter att samtalen avslutats och ta med anteckningarna till den kollegiala träffen i moment D.

Del 1: Moment D – gemensam uppföljning

Du och dina kollegor ska utgå från era reflektioner och anteckningar från moment C. Beskriv och diskutera med varandra hur genomförandet av aktiviteten fungerade.

Diskutera

Som stöd i er gemensamma diskussion och reflektion kan ni utgå från följande punkter:

• Vilka konsekvenser för undervisningen kan samtalen få?
• Har ni identifierat ny kunskap hos lärare, specialpedagog, elevhälsoteam eller skolledare på er skola, som kan användas på skol-, grupp- eller individnivå?