Del 3. Språklig tillgänglighet vid NPF

Del 3: Moment A – individuell förberedelse

Du ska nu ta del av materialet. Medan du läser anteckna sådan som du tycker är särskilt intressant, viktigt eller förvånande. Notera tankar om hur du, utifrån materialet, kan utveckla din undervisning. Anteckningarna ska du använda som underlag för de diskussioner du ska föra med dina kollegor i moment B.

Läs

Läs artikeln "Språklig tillgänglighet och språk-, läs- och skrivsvårigheter" av Anna Eva Hallin, legitimerad logoped och biträdande lektor vid Karolinska Institutet. I artikeln beskrivs att språket har betydelse för lärande, socialt samspel och identitetsutveckling och att de språkliga förväntningarna stadigt ökar under skoltiden. En funktionsnedsättning kan öka risken för att elever hamnar i språklig sårbarhet i skolans olika miljöer.

Se föreläsning

Se föreläsningsfilmen "Språklig tillgänglighet för elever med språk-, läs- och skrivsvårigheter" där Anna Eva Hallin sammanfattar innehållet i artikeln.

Material

Del 3: Moment B – kollegialt arbete

Utgå i diskussionen från era reflektioner och det ni antecknat när ni tagit del av materialet i moment A. Ha gärna artikeln tillgänglig om ni tillsammans vill läsa någon del av texten igen.

I artikeln beskrivs att skolspråket är mer formellt och abstrakt än vardagsspråket och att skolspråket är betydelsefullt för att lära sig det ämnesspecifika språket. Artikelförfattaren använder begreppet språklig sårbarhet och menar att den språkliga sårbarheten ibland kan vara svår att upptäcka.

• Vad kan språklig sårbarhet innebära i era ämnen?
• Hur kan skolans personal upptäcka om elever är i behov av stöd för att utveckla språket i olika skolsituationer?
• Vad vet ni om hur eleverna upplever de språkliga kraven i olika ämnen? Hur kan ni ta tillvara den kunskapen?

I artikeln lyfts att en tillgänglig lärmiljö har betydelse för lärande och gemenskap. En språkligt tillgänglig lärmiljö kan förebygga språklig sårbarhet och främja elevers delaktighet i skolsituationen. I artikeln på sidan 7–9 beskrivs explicit ord- och begreppsundervisning. Ett exempel som ges är vikten av att diskutera ämnesövergripande skolspråkliga ord.

• Vad gör ni för att stödja språklig tillgänglighet i olika situationer, när det gäller lärande, gemenskap och delaktighet?
• Hur arbetar ni med ord och begrepp i er undervisning idag? Hur skulle ni vilja vidareutveckla det arbetet?
• Diskutera olika sätt att förbereda ett ämnesområde och introducera nya begrepp.

Planera och förbered

Du och dina kollegor ska nu planera en undervisningsaktivitet utifrån era diskussioner och det material ni tagit del av i moment A. Anpassa aktiviteten utifrån er kännedom om gruppen av elever samt undervisningens och lärmiljöns förutsättningar hos er. Ni kan utgå från era respektive ämnen eller enas om en aktivitet som fungerar i flera ämnen.

Exempel på aktivitet

I artikeln lyfter författaren att bearbetningsförmågan kan vara begränsad hos personer med språkliga svårigheter utifrån aspekterna utrymme, tid och energi. Utgå från en arbetsuppgift eller aktivitet som ni planerar att genomföra i undervisningen. Planera arbetsuppgiften eller aktiviteten utifrån aspekterna utrymme, tid och energi. Det kan exempelvis handla om en genomgång eller instruktion, att elever ska ta del av ett material (till exempel text eller film) eller arbeta med en skrivuppgift. Ta gärna stöd av nedanstående punkter med förslag på hur undervisningen kan främja den språkliga tillgängligheten. I artikeln på sidan 9–10 beskrivs aspekterna mer ingående.

Utrymme – Aspekten utrymme handlar om att det kan vara svårt att ta in och bearbeta mycket information på en gång. Fundera över hur ni kan frigöra utrymme genom att exempelvis:

• ge förförståelse och gå igenom centrala begrepp.
• begränsa mängden information som kommer samtidigt.
• minimera annat i lärmiljön som tar bearbetningsutrymme (till exempel ljud, ljus och dofter).

Tid – Aspekten tid handlar om begränsningar i hur snabbt information kan bearbetas. Fundera över hur ni kan förhålla er till tidsaspekten genom att exempelvis:

• ge eleverna tid till att förstå och att formulera sig, både vad gäller skriftliga och muntliga uppgifter.
• säga samma sak på olika sätt och betona viktig information vilket ger tid för bearbetning och repetition.
• anteckna på tavlan eller visa en presentation utan att prata samtidigt. Pausa och vänta in.

Energi – Aspekten energi handlar om begränsad kraft att hålla fokus och bearbeta komplexa uppgifter, speciellt om flera saker konkurrerar om uppmärksamheten. Fundera över hur ni kan begränsa elevernas åtgång av energi genom att exempelvis:

• ge kortfattade sammanfattningar.
• välja texter med tydliga rubriker och underrubriker samt tydlig layout.
• ge stöd vid övergångar mellan olika delar i en uppgift.
• ge regelbundna pauser.

Del 3: Moment C – aktivitet

Genomför aktiviteten enligt den plan som ni har utformat i moment B. För gärna anteckningar, antingen under aktiviteten eller direkt efteråt. Notera vad som fungerade, vad som inte fungerade och vad du fick syn på när det gäller elevernas lärande och din undervisning. Ta med dina anteckningar som underlag för moment D.

Del 3: Moment D – gemensam uppföljning

Du och dina kollegor ska utgå från era reflektioner och anteckningar från moment C. Beskriv och diskutera med varandra hur genomförandet av aktiviteten fungerade.

• Vad fick ni syn på?
• Vad fungerade bra och vad vill ni utveckla?
• Vad tar ni med er i arbetet framöver?