Språk i matematik, F–åk 3

I denna modul får ni stöd för hur ni medvetet kan arbeta med språkutveckling för att utveckla er undervisning i matematik. Styrdokumenten visar att språk har en avgörande roll i alla ämnen, så även i matematik. Eleverna ska kunna använda och beskriva matematiska begrepp och samband mellan begrepp, de ska kunna föra och följa matematiska resonemang samt använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Med ett språkutvecklande arbetssätt får eleverna bättre förutsättningar att utveckla sina ämneskunskaper i matematik.

Modulen byggs upp kring tre grundprinciper för ett språkutvecklande arbetssätt i matematik:

  1. Att undervisa med stöd i sammanhang
  2. Att främja aktiv språkanvändning
  3. Att ge språklig stöttning

Ni kommer tillsammans med kollegor att planera och genomföra olika aktiviteter i undervisningen som ni kanske känner igen från andra situationer. När ni möter aktiviteterna i den här modulen är syftet att ni ska utveckla er medvetenhet om på vilket sätt och  varför  de kan ses som språkutvecklande i matematikundervisningen.

Under arbetet uppmanas ni att skriva ner era reflektioner, planeringar, observationer och utvärderingar. Det kan ske digitalt eller på papper. Oavsett form så kallas det i modulen för loggbok.

Modulens delar:

  1. Språkutvecklande arbetssätt i matematik
  2. Matematikspråket
  3. Cirkelmodellen – att förstå texter i matematik
  4. Cirkelmodellen – att analysera textuppgifter i matematik
  5. Cirkelmodellen – att producera textuppgifter i matematik
  6. Olika språkliga funktioner
  7. Stöttning i matematikspråket
  8. Reflektion och framåtblick

I Del 1 beskriver vi vad ett språkutvecklande arbetssätt innebär, och vad det kan ha för betydelse för elevernas kunskapsutveckling i matematik.

Del 2 handlar om matematikspråkets olika delar, relationen mellan dem samt relationen till vardagsspråket.

I Del 3, 4 och 5 presenteras en didaktisk modell för hur man som lärare kan arbeta med texter i matematik. I modellen tränar lärare och elever tillsammans på att tolka, analysera och producera matematisk text. Till slut får eleverna träna på att producera matematiska texter på egen hand.

Undervisningen bör varieras dels för att passa olika elevers behov, dels för att ta upp olika språkliga uttrycksformer. Del 6 ger exempel på språkliga funktioner som olika delar i matematikspråket kan ha i olika kommunikativa sammanhang.

Språket och olika uttrycksformer är viktiga i stöttningen av elevers kunskapsutveckling. Behovet av stöttning är störst när innehållet är nytt och svårt. Lärare kan ofta förutsäga vad som kommer att vara nytt och svårt inför en lektion. Ibland varierar elevernas behov av språklig stöttning mellan individerna. Variationen kan till exempel bero på skillnader i elevernas ordförråd, i matematiska förkunskaper, i tidigare erfarenheter eller i hur man bäst lär sig nya saker. Modulens Del 7 ger exempel på hur språklig stöttning berikar elevernas matematikspråk och därmed också stöttar kunskapsutvecklingen i matematik.

Del 8 sammanfattar innehållet i modulen. Här repeteras de tre delarna i ett språkutvecklande arbetssätt. Aktiviteterna syftar till att påminna om och förankra det språkutvecklande arbetssättet i matematikundervisningen.