Del 3.  Politiskt medborgarskap i en digital tid

Del 3: Moment A – individuell förberedelse

Läs

Läs artikeln ”Politisk medborgarskap i en digital tid”. I texten beskrivs tre didaktiska upplägg för att i undervisningen arbeta med kritiskt omdöme som en del av handlingsberedskapen för medborgarskap i en digital tid.

Ta del av materialet. För gärna anteckningar som underlag för diskussionen i moment B.

Del 3: Moment B – kollegialt arbete

Diskutera

Diskutera med utgångspunkt i era reflektioner och det ni antecknat när ni tagit del av materialet i moment A. Om ni vill kan ni också använda diskussionsfrågorna som stöd för samtalet.

• Vad upplever ni som utmanande i ert arbete med elevernas kritiska omdöme i relation till politiska frågor? Vilka specifika utmaningar följer med digitala forum?
• Hur kan de tre didaktiska uppläggen i artikeln ”Politisk medborgare i en digital tid” vara till stöd för undervisningen?
• Finns det ytterligare didaktiska verktyg och upplägg som ni vill lyfta i relation till att utveckla handlingsberedskap för att vara eller bli politisk medborgare i en digital tid?

Planera och förbered

Planera en undervisningsaktivitet utifrån era diskussioner och det material ni tagit del av i moment A. Nedan följer ett exempel på hur en sådan aktivitet kan planeras.

Strukturerad teoretisk oenighet

Syftet med aktiviteten är att prova en metod för att i undervisningen hantera samhällsfrågor och synliggöra olika perspektiv med dess underliggande argument. Metoden följer ett upplägg som kan anpassas till att omfatta en till flera lektioner.

Del 3: Moment C – aktivitet

Genomför den undervisningsaktivitet ni planerat i moment B. Notera gärna

• hur aktiviteten fungerar utifrån sitt syfte
• vilket lärande som blir synligt hos eleverna
• vad du får syn på i den egna undervisningen.

Ta med dina anteckningar som underlag till moment D.

Del 3: Moment D – gemensam uppföljning

Utgå från era reflektioner och anteckningar från moment C och diskutera hur aktiviteten fungerade i era grupper. Om ni vill kan ni använda diskussionsfrågorna som stöd för samtalet.

• Fungerade undervisningsaktiviteten utifrån syftet att hantera samhällsfrågor och synliggöra olika perspektiv?
• Kunde undervisningsmetoden för ”strukturerad teoretisk oenighet” bidra till att utveckla elevernas förmåga att uttrycka argument för en ståndpunkt ? I så fall, hur?
• Vad gick som förväntat? Vilka hinder för att eleverna utvecklade förståelse för olika perspektiv i frågan kunde ni identifiera?
• Vad skulle ni göra annorlunda nästa gång?
• Hur kan ni använda erfarenheterna från det ni nu prövat i den fortsatta undervisningen?