Del 5. Språk och kommunikation i interkulturella möten

Del 5: Moment A – individuell förberedelse

Ta del av materialet och för kontinuerligt anteckningar medan du läser, tittar eller lyssnar. Anteckna sådant som du tycker är särskilt intressant, viktigt eller förvånande. Notera tankar om hur du, utifrån materialet, kan utveckla din undervisning. Anteckningarna bildar underlag för de diskussioner du ska föra med dina kollegor i moment B.

Läs

Läs texten ”Språk och kommunikation i interkulturella möten”, som tar upp situationens betydelse för språket, språkets koppling till olika grupptillhörigheter och språkets viktiga roll i interkulturella möten.

Se film

Här ska det publiceras en film under 2025.

Material

Del 5: Moment B – kollegialt arbete

Diskutera med utgångspunkt i era reflektioner och det ni antecknat när ni tagit del av materialet i moment A. Om ni vill kan ni också använda diskussionsfrågorna som stöd för samtalet.

• Vilka olika kulturer (i vid mening) deltar du i, och hur viktiga är dessa olika kulturer för dig och din identitet?
• Ge exempel på hur yrkeskåren ”lärare” kommunicerar på specifika sätt, till exempel jämfört med andra yrkeskårer, eller jämfört med elever. Finns det några särskilda sätt att använda språket på som du själv medvetet har anammat som lärare? (Fundera till exempel kring turtagning.)
• Dela exempel på egna upplevelser av krockar mellan illokutionen (’vad du menade’) och perlokutionen (’hur det du sa tolkades’). Hur kan man i undervisningen öka elevers medvetenhet om att kommunikation inte bara handlar om vad du säger, utan minst lika mycket om hur andra tar emot det?
• Använd textens tabell över faktorer i situationen (finns på sidan 10: Vem? Vad? Varför? Om vad? Hur? Hur mycket tid?) som ett bedömningsunderlag för att uppskatta bredden på de språkliga situationer som dina elever deltar i. Ställ dig frågan: ”I hur stor utsträckning förekom det i min undervisning (under veckan/under terminen) exempel på kommunikation…?”.

Analysera dina svar: Hur bred är den repertoar av olika kommunikativa situationer som dina elever möter? Finns det anledning att ändra på något? Behövs det mer eller mindre av vissa typer av kommunikation?

Diskutera med dina kollegor hur man kan resonera vad gäller balans och viktning mellan olika situationer för just era elever.

Bjud även in eleverna att resonera kring vilken typ av kommunikation de behöver träna på. Undersök också om och hur eleverna möter engelska utanför skolan, med tabellen som utgångspunkt. Forskare använder begreppet Extramural English för den engelska som elever möter utanför skolans väggar, som exempelvis i populärkulturen eller olika typer av digitala spel.

Planera och förbered

Planera en undervisningsaktivitet utifrån era diskussioner och det material ni tagit del av i moment A. Vissa förslag på aktiviteter förekommer i texten, men nedan följer mer detaljerade exempel på hur sådana aktiviteter kan planeras.

Exempel 1: Positiv-negativ artighet

Undersök var längs skalan positiv-negativ eleverna brukar placera andras ansiktsbehov. Är de oftast måna om att låta andra vara självständiga och känna valfrihet, eller snarare att visa andra att de är en i gruppen och att de är omtyckta? Kartlägg gruppens preferenser genom några scenarier, som exempelvis

1. hur man bemöter främlingar på bussen, 
2. hur man gör när man stöter ihop med grannen på affären,
3. hur man håller kontakten med sin bästa vän. 

Eftersom människor från en och samma kultur kan variera i vad de föredrar, är det bra om eleven gör övningen utifrån vad hen helst gör som individ och inte som ”representant för kultur X”. Här ökar eleven medvetenheten både om den egna stilen och om den variation som kan förekomma i beteenden. Nästa steg kan sedan vara att lyfta tolkningar (perlokutioner) och attityder i gruppen. Hur reagerar man till exempel om en främling på bussen börjar prata med en? Hur reagerar man om främlingen sitter tyst och inte möter ens blick? Vilken uppfattning kan man få om den personen? Varför?

Exempel 2: Medvetandegörande av hur talhandlingar fungerar i engelska

Välj en talhandling (som att ta avsked, att be om ursäkt, att fråga vad någon sa/menade) och beskriv hur man (a) gör och (b) besvarar den på typiska sätt. Eleverna samlar och analyserar data i mindre grupper, som sedan rapporteras och diskuteras i hela gruppen. Uppmuntra gärna jämförelser mellan engelska och elevernas förstaspråk.

• En grupp kan intervjua målspråkstalare genom att fråga hur de skulle bete sig i ett visst scenario. Eleverna kan få i uppgift att hålla koll på de intervjuades ålder och fråga om och hur ålder påverkar. Det är bra att ha i åtanke att det kan finnas stora glapp mellan vad vi säger/tror vad vi gör och vad vi faktiskt gör i kommunikationen.
• En grupp kan försöka hitta människor som har bytt språkkultur, till exempel flyttat från ett engelsktalande land till Sverige, och fråga dem om det är något särskilt de har märkt med hur man ber om ursäkt på (deras variant av) engelska och svenska.
• En grupp kan observera vad målspråkstalare faktiskt gör i en specifik situation. Man kanske kan hitta exempel på talhandlingen i filmer eller videor på nätet.

Exempel 3: Öva talhandlingar genom rollspel

Med hjälp av rollspel i undervisningen kan eleverna öva talhandlingar som komplimanger – och hur man kan reagera på dem – i en trygg miljö. Det kan göras med instruktioner som:

Talare 1: Tell your friend that she speaks English surprisingly well.

Talare 2: Your friend tells you how well you speak English. How do you respond?

När eleverna rollspelar olika talhandlingar gruppvis kan de få i uppgift att jämföra (a) vad de själva gjorde med (b) vad eleverna i andra grupper gjorde. Vare sig det finns skillnader eller likheter mellan (a) och (b) är det ett bra tillfälle att resonera kring vad det kan bero på.

Exempel 4: Utforska autentiskt målspråk i en databas

Det finns en hel del autentiskt språkligt material på nätet som har samlats i forskningssyfte och som också är tillgängligt för undervisning. Ofta måste dock läraren själv bearbeta materialet och skapa övningar som passar de egna eleverna. För engelskans del finns exempelvis BNClab (http://corpora.lancs.ac.uk/bnclab/search), som är en databas med talad och skriven brittisk engelska. Man skriver in sitt ord eller uttryck i sökrutan ungefär som när man googlar och får sedan en lista över varje träff för sig, med ett antal ord som förekommer före och efter det man har sökt. På så sätt får man ett intryck av hur ordet eller uttrycket används. Man får även veta hur många och vilka av träffarna kommer från talad eller från skriven engelska.

Resultaten från en sökning på en indirekt förfrågan genom ”do you think you could” och en på en möjlig komplimang genom ”I like your” visas nedan:

The search for ‘do you think you could’ found 17 results (1.24 per million) in speech and 0 result (0.00 per million) in writing.

The search for ‘I like your’ found 34 results (2.48 per million) in speech and 2 results (0.72 per million) in writing.

Med den här typen av sökningar kan läraren eller eleverna själva utforska ord och uttryck som de är nyfikna på.

Exempel 5: Analysera en genre på målspråket

En annan databas som är fritt tillgänglig på nätet är Michigan Corpus of Academic Spoken English (MICASE), vilken består av transkriberat tal från ett universitet i USA. Alla transkriptioner finns fritt tillgängliga som text, men utan ljud eller video. Många av transkriptionerna innehåller akademiskt språk på avancerad nivå, vilket kan vara intressant för vissa gymnasieelever att arbeta med. I databasen finns även en guidad tur av ett museum (inspelad 1999). Det är en talad interaktion, som i viss mån är förberedd i förväg. Med stöd av transkriptionstexten (https://quod.lib.umich.edu/cgi/c/corpus/corpus?c=micase;cc=micase;view=transcript;id=TOU999MX062) kan eleverna få i uppdrag att beskriva genren: Hur börjar och slutar den? Hur ställer guiden frågor? Vilken typ av frågor ställer deltagarna? En av deltagarna säger ”it’s such a great painting”, men vad gör de mer för att uttrycka uppskattning av ett konstverk?

Exempel 6: Återkoppling i en talad interaktion

Det kan vara en stor utmaning för andraspråkstalare att återkoppla (överhuvudtaget), eller att återkoppla på förväntat sätt, eftersom konventionerna för detta kan variera mellan språk och kulturer. I konversation med målspråkstalare kanske andraspråkstalaren mest är tyst medan de(n) andra talar. Man kan ge elever i uppdrag att observera hur en målspråkstalare gör i ett mobilsamtal, till exempel på en buss, och sedan rapportera till resten av gruppen. De kommer med stor sannolikhet att lägga märke till en massa återkoppling, i stil med uh-huh, mhm, yes, okay, well, really? när den i andra änden har turen. De kommer också att se hur människor nickar och använder ansiktsuttryck, trots att samtalspartnern inte kan se det. Det är så djupt rotat att reagera och återkoppla på det här sättet, att vi helt enkelt inte kan låta bli. Nästa steg kan vara att undersöka vad som händer om man i en konversation mest är tyst i stället för att ge återkoppling. Blir samtalspartnern nervös? Tror hen att man är uttråkad, eller har något bättre för sig? Även tystnaden kommunicerar, så det kan vara en ögonöppnare att se vilken perlokution tystnad kan ha.

Del 5: Moment C – aktivitet

Genomför den undervisningsaktivitet ni planerat i moment B. Notera gärna:

• hur aktiviteten fungerar utifrån sitt syfte
• vilket lärande som blir synligt hos eleverna
• vad du får syn på i den egna undervisningen.

Ta med dina anteckningar som underlag till moment D.

Del 5: Moment D – gemensam uppföljning

Utgå från era reflektioner och anteckningar från moment C. Beskriv och diskutera med varandra hur genomförandet av aktiviteten fungerade och hur kunskaper och förmågor utvecklades.

• Vad gick bra och vad kan det ha berott på?
• Vad gick mindre bra och vad kan det ha berott på?
• Hur kan ni använda erfarenheterna från det ni nu prövat i den fortsatta undervisningen?