Del 1. Från undervisningens utformning till bedömning

Del 1: Moment A – individuell förberedelse

Ta del av materialet och för kontinuerligt anteckningar medan du läser, tittar eller lyssnar. Anteckna sådant du tycker är särskilt intressant, viktigt eller förvånande. Notera tankar om hur du, utifrån materialet, kan utveckla din undervisning. Anteckningarna bildar underlag för de diskussioner du ska föra med dina kollegor i moment B.

Ta del av presentation

Ta del av presentationen "Bedömning och betygssättning i slöjd". Presentationen tar upp hur planeringsprocessen kan se ut, inklusive planering för bedömning.

Läs

Ta del av bildreportaget "När planeringen underlättar bedömningsarbetet". Reportaget visar exempel på hur samplanering kan göra bedömningsarbetet smidigare och samtidigt utveckla undervisningen.

Lyssna

Ta del av ljudfilen "'Slöjd är ändå alltid slöjd' – om att anpassa slöjdundervisningen", som är ett samtal med Anna Sjöqvist, universitetsadjunkt vid Karlstads universitet, om hur man kan anpassa slöjdundervisningen efter elevers olika behov och utifrån olika läroplaner och kursplaner.

Se film

Se filmen "Digitala verktyg i slöjdundervisningen", som bland annat visar exempel på hur digitala verktyg kan användas i slöjdämnet för att underlätta, variera och utveckla undervisningen.

Material

Del 1: Moment B – kollegialt arbete

Diskutera

Utgå i diskussionen från era reflektioner och det ni antecknat när ni tagit del av materialet i moment A. Ha gärna materialet tillgängligt om ni tillsammans vill ta del av någon sekvens igen. Om ni vill kan ni också använda diskussionsfrågorna som stöd för samtalet.

Vilken slags information uppfattar ni att elever behöver inför ett nytt arbetsområde för att ges goda förutsättningar att utvecklas och lära?

Granska några av era planerade arbetsområden för den kommande terminen eller läsåret. Har lärandemålen en rimlig spridning i relation till kursplanens syfte? Finns det delar i det centrala innehållet som får större utrymme än andra och är det i så fall en relevant prioritering?

Reflektera över olika sätt att bemöta slöjdelevers frågor. Ge exempel på när ni tillämpar ett instruerande, stöttande respektive förståelseinriktat förhållningssätt och på vilket sätt det bidrar till elevernas lärande.

Vad kan sambedömning bidra med när den fungerar som bäst och vad skulle kunna utgöra hinder för en fungerande sambedömning?

Planera och förbered

Planera en undervisningsaktivitet utifrån era diskussioner och det material ni tagit del av i moment A. Nedan följer ett exempel på en sådan aktivitet. 

Avsätt en del av en kommande slöjdlektion för att samtala med eleverna om deras syn på bedömning. Ta reda på elevernas:

• bild av vad de ska lära sig under det pågående arbetsområdet
• uppfattning om på vilket sätt den kunskapen är viktig eller nyttig, idag och i framtiden
• uppfattning om vad du som lärare bedömer i pågående arbetsområde
• bild av hur deras lärande bedöms
• förslag på andra sätt som de skulle kunna visa sina kunskaper på.

Del 1: Moment C – aktivitet

Genomför den aktivitet som ni tillsammans planerat i moment B. För gärna anteckningar, antingen under genomförandet eller direkt efteråt. Notera vad som fungerade, vad som inte fungerade och vad du fick syn på. Ta med dina anteckningar som underlag till moment D.

Del 1: Moment D – gemensam uppföljning

Utgå från era reflektioner och anteckningar från moment C. Beskriv och diskutera med varandra hur genomförandet av aktiviteten fungerade.

• Vad ni fick syn på vid genomförandet av aktiviteten?
• Hur kan ni använda erfarenheterna från det ni nu prövat i den fortsatta planeringen av undervisning och bedömning?
• Om ni väljer att genomföra aktiviteten i en ny grupp, vad vill ni ändra på utifrån de erfarenheter ni nu har tillägnat er?