Del 3. Relationen mellan hantverk och estetik

Del 3: Moment A – individuell förberedelse

Ta del av materialet och för kontinuerligt anteckningar medan du läser, tittar eller lyssnar. Anteckna sådant du tycker är särskilt intressant, viktigt eller förvånande. Notera tankar om hur du, utifrån materialet, kan utveckla din undervisning. Anteckningarna bildar underlag för de diskussioner du ska föra med dina kollegor i moment B.

Läs

Läs artikeln "Relationen mellan hantverk, estetik och kreativitet". Den tar upp vikten av att medvetet stödja elevers kreativitet i slöjdprocessen och hur det kan ta sig uttryck i undervisningen.

Se film

Se filmen "En slöjdsal för alla material",  som visar exempel på hur man kan arbeta med olika material i en och samma slöjdsal.

Material

Del 3: Moment B – kollegialt arbete

Diskutera

Utgå i diskussionen från era reflektioner och det ni antecknat när ni tagit del av materialet i moment A. Ha gärna materialet tillgängligt om ni tillsammans vill ta del av någon sekvens igen. Om ni vill kan ni också använda diskussionsfrågorna som stöd för samtalet.

• Texten uppmanar till att undvika att använda ospecifika normativa formuleringar, till exempel fint, i samtal med eleverna om estetiska aspekter i deras slöjdföremål. Hur kan ni undvika det och ändå utveckla elevens tro på sin egen förmåga?
• Hur kan ni göra eleverna medvetna om olika estetiska dimensioner i slöjdarbetet vid introduktionen av en uppgift?
• Hur kan undervisningen väcka elevernas nyfikenhet och lust att undersöka samt experimentera med olika material, hantverkstekniker och uttryck?
• Vilka möjligheter ser ni med att låta elever öva på olika tekniker innan de påbörjar arbetet med att framställa ett föremål?
• Hur kan ni inspirera och stödja eleverna i deras idéutveckling utifrån de två perspektiven: att vidga deras kulturella erfarenheter eller ta utgångspunkt i erfarenheter de redan har?

Planera och förbered

Planera en undervisningsaktivitet utifrån era diskussioner och det material ni tagit del av i moment A. Nedan följer ett exempel på en sådan aktivitet. 

Jämförande av olika estetiska uttryck

Syftet med övningen är att stödja elevens förståelse för vad ett estetiskt uttryck kan innebära, samt att lärare och elev utvecklar en gemensam vokabulär för kommunikation kring estetiska kvaliteter.

Övningen är tänkt som ett mindre grupparbete under en slöjdlektion.

• Ta fram tre föremål som har någon gemensam egenskap, till exempel att de har samma funktion. Det kan vara ett traditionellt slöjdföremål som en ask eller väska med koppling till en konkret plats i Sverige eller övriga världen, en ask eller väska med modern design och en ask eller väska från en annan tid eller plats. Ett av föremålen kan eventuellt också vara ett elevarbete.
• Ställ föremålen bredvid varandra och be eleverna att av estetiska skäl välja ett föremål och välja bort ett. Föremålen ska bli stående kvar bredvid varandra.
• Eleverna berättar därefter för varandra vilket av föremålen de har valt respektive valt bort och motiverar valen.

Stötta eleverna när de ska begreppsliggöra vilka estetiska kvaliteter som bidrar till de val de gjort. Det kan handla om färger, färgnyanser och färgkontraster och om föremålets form. Det kan också handla om ytans karaktär, om den till exempel är blank eller matt, slät eller skrovlig, och om materialet är genomskinligt, glest, opakt eller mönstrat. Det kan även handla om proportioner, komposition och funktion. Notera vad eleverna kan behöva stöd i att formulera och återkom till begreppen i den fortsatta undervisningen. På så sätt bygger ni upp en gemensam begreppsförståelse utifrån dessa tre konkreta exempel och använder dem fortsättningsvis i kommunikationen under slöjdprocesser och vid bedömning. Välj gärna ett föremål som eleverna ska framställa i en senare uppgift. På så sätt kan övningen bidra till elevernas idéutveckling.

Om metoden

Metoden är en förenklad variant av Repertory Grid Method som används vid sensoriska analyser (Homlong, 2011, s 210). För att göra val och bortval jämförs de tre olika föremålen. Att det är tre föremål och inte två, bidrar till fler parametrar vid valsituationen, och när det ena valet är gjort ger det sig inte automatiskt vilket föremål som ska väljas bort, utan det blir ytterligare en jämförelse mellan de två föremålen som är kvar i triaden.

Del 3: Moment C – aktivitet

Genomför den aktivitet som ni tillsammans planerat i moment B. För gärna anteckningar, antingen under genomförandet eller direkt efteråt. Notera vad som fungerade, vad som inte fungerade och vad du fick syn på. Ta med dina anteckningar som underlag till moment D.

Del 3: Moment D – gemensam uppföljning

Utgå från era reflektioner och anteckningar från moment C. Beskriv och diskutera med varandra hur genomförandet av aktiviteten fungerade.

• Vad gick bra och vad kan det ha berott på?
• Vad gick mindre bra och vad kan det ha berott på?
• Var det något som förvånade er när eleverna motiverade sina val och beskrev de föremål de hade valt?
• Fick ni syn på något som eleverna behöver ytterligare stöd i för att kunna samtala om estetiska kvaliteter och vad estetiskt uttryck kan innebära?
• Hur kan ni använda erfarenheterna från det ni nu prövat i den fortsatta undervisningen?
• Fundera på om ni vill genomföra aktiviteten igen. Ska det i så fall vara i samma eller en ny grupp eller med andra föremål och vad ni skulle vilja ändra på den här gången?