Del 4. Hållbar utveckling, utbildning och slöjd

Del 4: Moment A – individuell förberedelse

Ta del av materialet och för kontinuerligt anteckningar medan du läser, tittar eller lyssnar. Anteckna sådant du tycker är särskilt intressant, viktigt eller förvånande. Notera tankar om hur du, utifrån materialet, kan utveckla din undervisning. Anteckningarna bildar underlag för de diskussioner du ska föra med dina kollegor i moment B.

Läs

Läs artikeln "Hållbar utveckling, utbildning och slöjd". I artikeln diskuteras det komplexa begreppet hållbar utveckling och de "vilda problem" som man ställs inför när man lyfter frågor som handlar om hållbarhet.

Ta del av bildreportaget "Slöjdundervisning med hållbar utveckling i fokus". Reportaget visar exempel på hur man kan arbeta med hållbar utveckling i slöjdundervisningen.

Material

Del 4: Moment B – kollegialt arbete

Diskutera

Utgå i diskussionen från era reflektioner och det ni antecknat när ni tagit del av materialet i moment A. Ha gärna materialet tillgängligt om ni tillsammans vill ta del av någon sekvens igen. Om ni vill kan ni också använda diskussionsfrågorna som stöd för samtalet.

• Hållbar utveckling definieras av tre olika dimensioner: social, ekologisk och ekonomisk dimension. På vilket sätt kan ni arbeta med de tre dimensionerna i slöjdämnet? Vilka möjligheter och utmaningar ser ni? 
• En central del i forskningsfältet om utbildning och hållbar utveckling är att elever själva får ta ställning i hållbarhetsfrågor och utveckla handlingskompetens. Vad tänker ni att slöjdundervisningen skulle kunna bidra med här?
• En utmaning med hållbarhetsfrågor är att frågorna ofta uppfattas som abstrakta men också att de i skolan ibland saknar progression vilket kan skapa en känsla av ”att vi kan detta redan”. Samtala om vilken handlingskompetens ni vill att era elever utvecklar och hur progression kan ta sig i uttryck över stadierna.
• Diskutera process- och produktinnehåll – vilket möjligheter och utmaningar ser ni med dessa två begrepp i slöjdundervisningen?

Planera och förbered

Planera en undervisningsaktivitet utifrån era diskussioner och det material ni tagit del av i moment A. Nedan följer ett exempel på en sådan aktivitet. 

Nedan beskrivs två exempel på hur man kan arbeta med återbruk. Det första förslaget syftar till att eleverna får re:agera på hållbarhetsutmaningar och samtidigt  utveckla sin kreativitet. Den andra aktiviteten syftar till öka livslängden på föremål och att elever får lära sig återbruk genom att specifika återbrukstekniker. Välj den av uppgifterna som bäst passar in i din pågående undervisning eller planera ett kommande arbetsområde.

1. Re:agera - en kreativitetsövning

Välj två eller tre återbruksteman från tabell 1 i artikeln. Övningen är ett grupparbete och syftet är att på ett lekfullt sätt utveckla elevernas kreativitet genom att hitta nya användningsområden eller nya användare för en produkt eller att göra motstånd mot något som de tillsammans inte tycker är hållbart. Gruppen väljer teman och ett föremål och arbetar sedan med att skissa på eller gestalta det de kommer fram till. Därefter redovisas gruppens arbete där de får berätta om sina val.

2. Re:agera – länge leve material

Den här aktiviteten syftar till att eleverna får lära sig tillämpa specifika återbrukstekniker för att öka livslängden på föremål. Inled gärna med ett resonemang om materialets eller produktens ursprung för att skapa en förståelse för sammanhanget. Resonera också om konsekvenser av om materialet eller produkten inte återbrukas. Presentera olika återbrukstekniker för eleverna och för en diskussion om för- och nackdelar med de olika teknikerna. Låt därefter eventuellt eleverna välja ett återbrukstema som de får tillämpa på materialet eller produkten, exempelvis remake, repair eller reverse engeneering.

Del 4: Moment C – aktivitet

Genomför den aktivitet som ni tillsammans planerat i moment B. För gärna anteckningar, antingen under genomförandet eller direkt efteråt. Notera vad som fungerade, vad som inte fungerade och vad du fick syn på. Ta med dina anteckningar som underlag till moment D.

Del 4: Moment D – gemensam uppföljning

Utgå från era reflektioner och anteckningar från moment C. Beskriv och diskutera med varandra hur genomförandet av aktiviteten fungerade.

• Vad gick bra och vad kan det ha berott på?
• Vad gick mindre bra och vad kan det ha berott på?
• Vad fick ni syn på när det gäller elevernas kunskaper om hållbarhetsutmaningar och återbrukstekniker?
• Fick ni syn på något som eleverna behöver mer undervisning om?
• Hur kan ni använda erfarenheterna från det ni nu prövat i den fortsatta undervisningen?
• Fundera på om ni vill genomföra aktiviteten igen. Ska det i så fall vara i samma eller en ny grupp och vad ni skulle vilja ändra på den här gången?