Nyanländas språkutveckling

Den här modulen innehåller bland annat hänvisningar till äldre styrdokument och kommer därför att avpubliceras och arkiveras 1 juli 2025.

Nyanlända elever i högstadie- och gymnasieåldern har en kognitiv nivå som motsvarar deras ålder, men de är nybörjare i svenska. Detta ställer höga krav på att anpassa undervisningen så att den blir utmanande för eleverna.

Målet med denna modul är att ge lärare i svenska som andraspråk verktyg för att planera och genomföra undervisning som stödjer språklig progression. Tydliga mål och genomtänkt stöttning är utgångspunkter för en sådan undervisning. Det är också en grundförutsättning att alltid betrakta kunskaper, erfarenheter och språkliga resurser som eleverna har med sig som tillgångar att bygga vidare på.

Modulen utgår från en teoretisk modell som beskriver text som språkliga register. Register innebär att karakterisera den språkliga spännvidden mellan informellt, ofta talat vardagsspråk och det formella skriftspråk som är vanligt i skolans texter. Registermodellen kan användas både för att analysera text och för att planera stöttning. 

Det talade språket är mer flyktigt och svårbedömt än det skriftliga. Samtidigt är det grund för all språkutveckling. Av den anledningen ges talat språk stort utrymme i modulen. I modulens olika delar aktualiseras det bland annat i artiklar om betydelsen av muntlig interaktion och hörförståelse. 

I modulens undervisningsaktiviteter får ni bland annat möjlighet att planera stöttning på olika nivåer, skapa eget hörförståelsematerial och arbeta med att utforska språkmönster digitalt. 

Målgrupp: Lärare i svenska som andraspråk i årskurs 7-9 och gymnasiets introduktionsprogram. 

Modulen är framtagen av Stockholms universitet.
Vetenskaplig ledare: Inger Lindberg 

Modulen innehåller följande delar: 

1. Planera för progression
2. Olika nivåer av stöttning
3. Det talade språkets roll
4. Hörförståelse ─ svårfångad och åsidosatt
5. Nyanlända elever och skönlitteratur
6. På spaning efter språkliga mönster
7. Uttalsundervisning
8. Agentskap och handlingsutrymme