Kollegialt lärande

Att arbeta och generera kunskap tillsammans är centralt i uppdraget att utveckla en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Kollegialt lärande tar tillvara egna och andras erfarenheter och kännetecknas av systematik, dokumentation, analys och ett kritiskt förhållningssätt.

Dokumentation – varför och hur?

Dokumentation kan göras på olika sätt. Det ska dock inte göras för dokumenterandets skull, utan arbetet behöver ligga på en relevant och hanterbar nivå. Viktiga frågor att fundera över i sammanhanget kan vara varför något ska dokumenteras, och vad fokus ska ligga på.

Med hjälp av dokumentation går det att göra jämförelser och se mönster i arbete och handling. Den kan även vara ett stöd senare i processen i samband med utvärdering av arbetet.

När det gäller dokumentation av det kollegiala lärandet har ni i den kollegiala gruppen stor frihet att själva bestämma hur ni vill lägga upp dokumenterandet. Prata gärna ihop er i gruppen om hur ni vill göra det. Exempel på frågor som ni kan fundera över:

• Ska var och en dokumentera sina egna reflektioner och det egna lärandet, eller ska någon i gruppen dokumentera?
• Handlar det om att anteckna, att spela in reflektioner på mobiltelefonen, eller föra en loggbok?
• Vilka underlag från er undervisning kan ni använda i de kollegiala samtalen, exempelvis en elevtext eller en teckning från förskolan?

Skolverkets kompetensutvecklingsmodell för kollegialt lärande

Det finns flera olika modeller för kollegialt lärande. Gemensamt är att de utgår från professionens egna behov, kunskaper och färdigheter samt från konkreta problem och utmaningar.

Kompetensutvecklingsmodellen som presenteras på Lärportalen är en form av kollegialt lärande där en grupp kollegor utifrån innehållet i en modul arbetar tillsammans för att utveckla sin verksamhet i syfte att stärka möjligheter för barns och elevers lärande. Modellen betonar professionens egen erfarenhet. Den inkluderar läsning och diskussion av aktuell forskning samt gemensam planering och utvärdering av undervisning och verksamhet. För att få struktur och djup i arbetet är det fördelaktigt att utse en ledare för det kollegiala lärandet (en handledare) som kan leda och fördjupa diskussionerna samt stödja gruppen vid analys och reflektion.

Om lärare och andra verksamma i förskola och skola får möjlighet att tillsammans och systematiskt utveckla sin kunskap bidrar det i förlängningen till undervisningsutveckling för att barns och elevers lärande ska främjas. Gemensamma handlingsmönster leder också till en långsiktig och hållbar utveckling av hela verksamheten. För att bli bestående bör det kollegiala arbetet utgå från professionens egna frågor och utmaningar, pågå under längre tid och engagera flera lärare eller kollegor från samma förskola eller skola.

Källor

Blossing, U. & Wennergren, A. C. (2019). Kollegialt lärande: resan mot framtidens skola. Studentlitteratur.

Hargreaves, A. & O´Connor, M. T. (2019). Professionell kollegialitet: om att utveckla lärares samarbete. Studentlitteratur.

Langelotz, L. (2017). Kollegialt lärande i praktiken: Kompetensutveckling eller kollektiv korrigering? Natur & Kultur.

Åsén Nordström, E. (2017). Kollegialt lärande genom pedagogisk handledning och lärande samtal (Första upplagan). Liber.

Läs mer om kollegialt lärande via länken nedan och under "Lästips". 

Skolutveckling genom kollegialt lärande (Skolverkets webbplats)

Lästips

I skollagen står det att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I kunskapsöversikten Att ställa frågor och söka svar förtydligar Skolverket hur ni kan arbeta för att omsätta skollagens skrivningar i er praktik, hur arbetet kan bli systematiskt och vilka förutsättningar som krävs. Syftet är att ge stöd och inspiration i det fortsatta arbetet för att vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ska vara en utgångspunkt för arbetet i förskolan och skolan på alla nivåer. Om ni vill fördjupa er i hur det kollegiala lärandet kan bidra till en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kan ni särskilt läsa kapitel 3 i kunskapsöversikten.

Att ställa frågor och söka svar (Skolverkets webbplats)

Skolverket samarbetar med olika universitet och högskolor för att sammanställa och sprida kunskap om resultat av forskning inom utbildningsområdet. Nedan finns några exempel på forskningsartiklar som berör kollegialt lärande.

Digitala observationsunderlag bidrar till lärares professionsutveckling (Skolverkets webbplats)

För att nå framgång med professionsutveckling behövs ett kollektivt ansvar (Skolverkets webbplats)

Lärares professionsutveckling gynnas av att eleverna är delaktiga (Skolverkets webbplats)

Modellskolor – kollektivt lärande i en skola på vetenskaplig grund (Skolverkets webbplats)

Skolledare och lärare bör ta en aktörsroll vid samverkan för professionsutveckling (Skolverkets webbplats)

Vad som sägs och hur det sägs påverkar lärande i kollegiala samtal (Skolverkets webbplats)