Del 4. Sinne och variation i undervisning och lärande

Del 4: Moment A – individuell förberedelse

Ta del av materialet och för kontinuerligt anteckningar medan du läser. Anteckna sådant du tycker är särskilt intressant, viktigt, förvånande eller sådant som du vänder dig mot eller har en annan uppfattning kring. Notera de tankar som väcks utifrån materialet. Anteckningarna bildar underlag för de diskussioner du ska föra med dina kollegor i moment B.

Läs

Läs artikeln ”Undervisning och lärande genom sinne, tanke och känsla”. Syftet med artikeln är att ge förståelse för hur man med hjälp av estetiska läroprocesser kan främja lärande och inkludering.

Läs artikeln ” Tillgänglig undervisning genom variation”. Syftet med artikeln är att ge kunskap om och förståelse för hur olika ramverk kan ge lärare stöd i att analysera och planera undervisning.

Se film

Se filmen ”En varierad undervisning” som visar hur Nya Läroverket i Luleå arbetar med estetiska lärprocesser i skolan. Filmen visar hur en varierad undervisning kan utformas på skolan och hur elever får möjlighet att lära och visa sina kunskaper på olika sätt. Filmen ger exempel på hur bild, musik och slöjd kan erbjuda en mångfald av uttryck och bidra till ett fördjupat lärande.

Material 

Del 4: Moment B – kollegialt arbete

Diskutera och analysera

Utgå från era reflektioner och det ni antecknat när ni tagit del av materialet i moment A. Ha gärna materialet tillgängligt om ni vill läsa eller se någon sekvens igen.

I de båda artiklarna menar författarna att lärarnas analys av lärmiljön och val av arbetssätt utifrån elevers behov spelar en avgörande roll för att skapa förutsättningar för alla elevers lärande.

• Vilka erfarenheter har ni av att arbeta med estetiska lärprocesser och multimodalt arbete på er skola i olika ämnen?
• Vad skulle ni vilja utveckla mer i er undervisning och i samarbetet med kollegor?

I arbetet med estetiska lärprocesser och multimodalt lärande lyfts bland annat miljö, tid och tempo samt transformation från en abstrakt idé till konkret arbete som centrala pedagogiska villkor som kan främja eller hindra elevens skapande och lärande.

• Hur diskuterar ni kring de förutsättningar och pedagogiska villkor som finns i er undervisning när ni väljer arbetssätt?

Artikelförfattarna lyfter den utvidgade betydelsen av begreppet lek där laborerande med perspektiv och nyfikenhet är något som pågår livet igenom. Fantasi och förmåga till inlevelse är viktiga komponenter i allt lärande och kan bland annat bidra till att utveckla empati och sociala färdigheter.

• Vad innebär ett utvidgat lekbegrepp för er på er skola? Hur tar det sig uttryck?
• Hur arbetar ni med lek, musik och rörelse i arbetslaget och på skolan?
• Hur ser ni att dessa typer av aktiviteter kan påverka exempelvis uppmärksamhet och socialt samspel?

I artikeln beskrivs makro- och mikroreglering som viktiga aspekter i utformandet av undervisning och skapande arbete för alla elever.  Makroreglering handlar om de yttre ramarna kring vad som ska göras såsom att miljön ordnas så att den stödjer den planerade aktiviteten. En tydlig struktur i uppgiftens olika delar både gällande det individuella och det gemensamma arbetet, att material som ska användas finns tillgängligt samt en genomtänkt planering för samarbete mellan elever är några exempel. Mikroreglering är lärarens medvetna och bekräftande förhållningssätt där det förmedlas på vilket sätt aktiviteten ska göras anpassat både efter gruppen och olika elevers behov.

• Vad skulle ni kunna beskriva som makro- respektive mikroreglering i genomförandet av undervisningsmoment där skapande arbete ingår?
• Vad på makro- och mikronivå kan lyftas som framgångsrikt i skapande arbete för elever med utmaningar i sitt lärande?
• Vad på makro- och mikronivå kan lyftas som framgångsrikt i skapande arbete för elever som är nyanlända?

Planera och förbered

Syftet med undervisningsaktiviteten i moment C är att pröva en större variation av arbetssätt i undervisningen, där elever får möjlighet att lära genom estetiska uttrycksformer och multimodalt arbete. Utgå från en redan planerad lektion eller ett lektionsmoment och förbered tillsammans på vilket sätt eleverna kan arbeta med olika uttrycksformer i ämnet. Tänk igenom de förutsättningar, pedagogiska villkor, som finns i undervisningssituationen vid val av arbetssätt. Ta gärna hjälp av en lärare som har en kompetens ni är intresserad av att utveckla.

Planera även för att följa upp och utvärdera undervisningsaktiviteten med eleverna så att synpunkter och förslag på anpassningar kan utgöra grund för fortsatt undervisning.  Genomför undervisningsaktiviteten tillsammans med en eller flera kollegor.

Exempel på aktivitet
Utgå från en redan planerad lektion eller ett lektionsmoment och förbered hur eleverna kan lära genom olika estetiska och multimodala uttrycksformer i ämnet. Utgå förslagsvis från förutsättningen, det pedagogiska villkoret, kring transformationer- övergångar. Planera val av metoder och arbetssätt så att eleverna kan lyckas i att överföra en abstrakt idé till något konkret till exempel bild, film eller utvidgad text. Tänk igenom vilka kritiska situationer som kan uppstå och där det kan behövas anpassningar och stöd. Ett förslag på anpassning är att eleverna med stöd av frågor får sätta ord på processen i sitt arbete tillsammans med kamrater eller lärare.

Använd gärna något av de kreativa pedagogiska förhållningssätten som beskrivs i artikeln "Att möta elever som utmanar" i del 1.

Planera även för att följa upp och utvärdera undervisningsaktiviteten med eleverna så att synpunkter och förslag på anpassningar kan utgöra grund för fortsatt undervisning. Det finns flera olika sätt att utvärdera beroende på vilken information man som lärare efterfrågar. I utvärdering av elevens individuella lärande samt undervisningens fortsatta utformning kan grundläggande formativa frågor fungera som stöd. Exempel på formativa frågor är: Vart är jag på väg? Var befinner jag mig nu? Hur går jag vidare? Utvärderingen kan göras muntligt eller skriftligt tillsammans med lärare. Ett annat sätt att snabbt utvärdera undervisningens innehåll och metoder kan vara att eleverna ger lärarna kort återkoppling under eller efter aktiviteten till exempel på vad de tycker är svårt.

Del 4: Moment C – aktivitet

Genomför den undervisningsaktivitet som ni planerat i moment B. Dokumentera undervisningsaktiviteten och ta med materialet till den gemensamma reflektionen i moment D. För gärna anteckningar direkt efter lektionen.

Som stöd kan följande frågeställningar användas:

• Vilka förmågor kunde du se hos dina elever som inte kommit till uttryck tidigare?
• Hur fungerade strukturen samt de valda arbetssätten och metoderna för olika elever?
• Vad mer behöver anpassas?
• Skapade aktiviteten möjlighet till samarbete utifrån individuella förutsättningar?

Del 4: Moment D – gemensam uppföljning

Utgå från era reflektioner och anteckningar från moment C. 

Diskutera

Som stöd i er gemensamma diskussion och reflektion kan ni utgå från följande frågor:

• Handlade aktiviteten om ett lärande i eller genom estetiska uttryck, eller båda delarna?
• Vilka olika estetiska lärprocesser och multimodala uttryck använde eleverna?
• Vilken ickeverbal kunskap samt vilka olika förmågor hos eleverna kunde ni uppfatta?
• Vilken ny kunskap utvecklades? Hos er? Hos olika elever?
• På vilket sätt kan elevernas olika upplevelser och förslag på anpassningar tas tillvara och användas i den fortsatta undervisningen?

Diskutera vidare

Som stöd till att sammanfatta och återkoppla till andra delar i modulen kan ni utgå från följande frågor:

• Ge exempel på hur skapande processer och multimodala uttryck kan tas till hjälp av lärare för att utforska elevers perspektiv på sin skolsituation och på lärande? Diskutera frågan både på gruppnivå och på individnivå. (del 1-2)
• Hur kommer multimodala uttryck till användning i elevers arbete med in-texter i lärandet? (del 3)
• Som vidare sammanfattning och återkoppling kan ni också utgå från följande frågor kopplade till modulen ”Samspel för inkludering”:
• Hur kan estetiska lärprocesser och multimodal variation bidra till utvecklingen av en inkluderande skolkultur? (del 1)
• Vilka krav ställer estetiska lärprocesser och multimodal variation i undervisningen på lärares samarbete? (del 2)
• Vilken roll spelar skapande processer och multimodalitet för utveckling av goda relationer och elevers trygghet och engagemang på skolan? Hur kan detta utvecklas vidare? (del 3-4)