Del 2. Vardagsspråk och naturvetenskapligt språk

Del 2: Moment A – individuell förberedelse

Ta del av materialet. För gärna anteckningar som underlag för diskussionen i moment B.

Läs

Läs artikeln ”Vardagsspråk och naturvetenskapligt språk”. Den handlar om hur elever rör sig mellan naturvetenskapens två grundläggande sammanhang för kommunikation – den vardagliga världen och naturvetenskapen.

Se film

Se filmen ”Flera språk i grupparbetet”. Filmen handlar om en lärare som arbetar med ett ämnesövergripande projekt i sin klass. Hon berättar om hur hon gör undervisningen språk- och kunskapsutvecklande under helklasslektioner, labbpass och de extralektioner hon har med klassens nyanlända elever.

Material

Del 2: Moment B – kollegialt arbete

Diskutera 

Diskutera med utgångspunkt i era reflektioner och det ni antecknat när ni tagit del av materialet i moment A. Om ni vill kan ni också använda diskussionsfrågorna som stöd för samtalet. 

• Finns det skäl att ta upp de naturvetenskapliga begreppens eventuella metaforiska ursprung i undervisningen? I så fall när, och när är det överflödigt? 
• Ser ni modellen ”att synliggöra skillnader” som användbar i er egen undervisning? I så fall hur? 
• Hur använder ni olika modaliteter, såsom bilder, stiliserade figurer, animationer, diagram, två- och tredimensionella modeller och tabeller, i er undervisning? 
• Har ni sett särskilda svårigheter med naturvetenskapligt språk hos flerspråkiga elever eller elever med ett mindre rikt språk? 

Planera och förbered 

Planera en undervisningsaktivitet utifrån era diskussioner och det material ni tagit del av i moment A. Nedan följer ett exempel på hur en sådan aktivitet kan planeras. 

Att synliggöra skillnader 

Förbered en undervisningsaktivitet som utgår från era elevers erfarenheter och syftar till att introducera ett nytt sätt att se på ett fenomen inom ett aktuellt arbetsområde. Det kan till exempel vara en systematisk undersökning som synliggör skillnader mellan ett vardagligt och ett naturvetenskapligt sätt att se på fenomenet. Inspireras gärna av artikelns exempel på hur en lärare använder rostande spikar för att introducera och utveckla resonemang om oxidation. 

Diskutera i lärargruppen vilka nya förklaringsmodeller, ord och begrepp som krävs för att eleverna ska förstå det fenomen ni valt. 

• Hur kan elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper användas? 
• På vilket sätt kan ni introducera ett naturvetenskapligt perspektiv och ett behov av att använda ett naturvetenskapligt språk för att beskriva och förstå fenomenet i fråga? 

I undervisningen kan ni sedan låta eleverna förklara vad som har hänt med hjälp av naturvetenskapligt språk och användbara modaliteter, såsom bilder, stiliserade figurer och så vidare.

Del 2: Moment C – aktivitet

Genomför den undervisningsaktivitet ni planerat i moment B. Notera gärna 

• hur aktiviteten fungerar utifrån sitt syfte 
• vilket lärande som blir synligt hos eleverna 
• vad du får syn på i den egna undervisningen. 

Ta med dina anteckningar som underlag till moment D.

Del 2: Moment D – gemensam uppföljning

Utgå från era reflektioner och anteckningar från moment C och diskutera hur aktiviteten fungerade i era elevgrupper. Om ni vill kan ni använda diskussionsfrågor som stöd för samtalet: 

• Visade det sig att den modell ni använde vid planeringen kunde bidra till att utveckla elevernas naturvetenskapliga resonemang? I så fall, hur? 
• Hur använde ni och eleverna olika modaliteter för att gå över till naturvetenskapligt språk och utveckla förklaringsmodeller? 
• Hur lyckades eleverna att i tanke och språk förflytta sina försök från den vardagliga världen till naturvetenskapen? 
• Vad gick som förväntat och vilka hinder för naturvetenskapliga resonemang kunde ni identifiera? 
• Blev några särskilda svårigheter synliga för elever med ett mindre rikt språk? Hur gjorde ni i så fall för att stötta eleverna? 
• Om planeringen skulle ändras till kommande undervisning – vad skulle ändras? 
• Hur kan era erfarenheter vara användbara i andra situationer i undervisningen?